Sanslöst roligt
Flera av er har säkert redan läst boken, Lance Armstrong - It's Not About the Bike, jag började i dag när jag satt på bussen från Södertälje till Jönköping. Drygt 80 sidor har jag hunnit läsa och så här långt tycker jag boken är väl värd sin tid.
Jag har redan fått en helt annan bild av Lance Armstrong. Faktum är att den har fått mig att tro på en comeback till tävlingsbanan. Inte minst då min senaste tävling slutade med vurpa och kedjebrott i Ramnäs förra året. Så vill jag inte sluta min cykelkarriär...
Träningen är påbörjad och i morgon väntar ett nytt cykelpass. Det är sanslöst roligt att cykla nu! Jag har till och med bokat in ett träningsläger strax utanför Malaga i februari! Någon som kan tipsa om bra transport från flygplatsen i Malaga till Nerja?
Nu ska jag återvända till boken. Dricka te och lyssna på när regnet smattrar mot fönstret. Det är höst!
----------
Välkommen till världen Sandji! Kajsa fick i går sin efterlängtade kusin. Kanske en framtida cykelstjärna?
Jag har redan fått en helt annan bild av Lance Armstrong. Faktum är att den har fått mig att tro på en comeback till tävlingsbanan. Inte minst då min senaste tävling slutade med vurpa och kedjebrott i Ramnäs förra året. Så vill jag inte sluta min cykelkarriär...
Träningen är påbörjad och i morgon väntar ett nytt cykelpass. Det är sanslöst roligt att cykla nu! Jag har till och med bokat in ett träningsläger strax utanför Malaga i februari! Någon som kan tipsa om bra transport från flygplatsen i Malaga till Nerja?
Nu ska jag återvända till boken. Dricka te och lyssna på när regnet smattrar mot fönstret. Det är höst!
----------
Välkommen till världen Sandji! Kajsa fick i går sin efterlängtade kusin. Kanske en framtida cykelstjärna?
Nyhetstorka
Cykelvärlden går på sparlåga. November har bara börjat, det är långt till nästa säsong. Det är nyhetstorka! Tur då att cykelcrossen finns där och livar upp hösten/vintern.
Just nu håller jag på att fixa ett träningsprogram... Målet? Positiv utvecklingskurva de kommande säsongerna med succé på menyn för det hjärta, lungor och ben som ska följa programmet. Upplägget? Kan ej avslöjas men bygger på den kunskap jag fått av två års tränarstudier på Högskolan Dalarna. Källor? Michail Tonkonogi, Jens Westergren, Fredrik Ericsson, Chris Carmichael, Jack Wilmore och David Costill.
Jag har drabbats av träningsvärk och mer kommer det att bli - ska springa i kväll!
Nu blir det inte längre. Det är trots allt nyhetstorka!
Ciao/M
Just nu håller jag på att fixa ett träningsprogram... Målet? Positiv utvecklingskurva de kommande säsongerna med succé på menyn för det hjärta, lungor och ben som ska följa programmet. Upplägget? Kan ej avslöjas men bygger på den kunskap jag fått av två års tränarstudier på Högskolan Dalarna. Källor? Michail Tonkonogi, Jens Westergren, Fredrik Ericsson, Chris Carmichael, Jack Wilmore och David Costill.
Jag har drabbats av träningsvärk och mer kommer det att bli - ska springa i kväll!
Nu blir det inte längre. Det är trots allt nyhetstorka!
Ciao/M
Vi får väl se
Det är inte bra när träningskamraten börjar tjuvträna som en dåre för att ställa av mig. Särskilt inte när jag själv inte har haft tillfälle att träna ordentligt på några dagar. Fast det löser sig, snart ska jag försöka bli riktigt seriös med träningen igen - vintercrossen väntar med nya skärmar och allt.
Den stora frågan för mig, är om det blir något tävlande under nästa säsong? Svaret lär jag få först i vår... Långt ifrån min cykel, över MSN, tvingades mina ögon läsa följande ångestframkallande meningar:
Hampus säger: Har hojjat 7,5h i helgen! Var på cykeln kl 10:30 i går och var ute och körde 4h mtb med hela gänget.
Mattias säger: Jaja. Fuskträna lagom!
Hampus säger: Haha, nejdå inget fusk här! Det var lite slirigt i går på baksmällan dock. Jag ska träna som bara den, imon blir det nog att hojja till Vetlanda, ett lagom tiomilapass.
Mattias säger: När jag väl kommer igång så ska jag piska dig!
Hampus säger: Vi får väl se, det ska vi bli två om du...
Ciao/M
Den stora frågan för mig, är om det blir något tävlande under nästa säsong? Svaret lär jag få först i vår... Långt ifrån min cykel, över MSN, tvingades mina ögon läsa följande ångestframkallande meningar:
Hampus säger: Har hojjat 7,5h i helgen! Var på cykeln kl 10:30 i går och var ute och körde 4h mtb med hela gänget.
Mattias säger: Jaja. Fuskträna lagom!
Hampus säger: Haha, nejdå inget fusk här! Det var lite slirigt i går på baksmällan dock. Jag ska träna som bara den, imon blir det nog att hojja till Vetlanda, ett lagom tiomilapass.
Mattias säger: När jag väl kommer igång så ska jag piska dig!
Hampus säger: Vi får väl se, det ska vi bli två om du...
Ciao/M
Maktkampen fortsätter
Det kändes som jag skulle dö på cykeln - så otränad var jag. Nu en dryg vecka senare och ett antal träningspass i kroppen börjar den där härliga cykelkänslan komma tillbaka.
Men det finns ett problem, jag sprang i söndags vilket är lika med träningsvärk! Fast själva träningsvärken är inte problemet, den är underbar att känna igen, nej det som är problemet är att det kryper i benen till tusen - kan inte vara still!
I går var jag ute och hojade i skogen med Hampus och Magnus igen. Frågan var om jag skulle vara i bättre form denna gång och undgå förnedring? Magnus som kan skogarna runt Hovslätt och Norrahammar utantill styrde upp oss i en brant, slingrig och lång backe i skogen. Det var alltså upp till bevis direkt! Plötsligt fanns "det" där. Den där härliga känslan som jag får när jag klättrar. Okej jag befinner mig inte i någon vidare form men känslan har hittat tillbaka - det gör inte bara ont längre!
Lera, lera, lera och ännu mera lera! Allt regn som kommit de senaste veckorna gjorde så vi såg ut som crossåkare som kört Novemberkåsan. När sedan den tysta maktkampen mellan mig och Hampus tog fart gällde det att ta snabbaste vägen - full fräs genom leran alltså, gärna för att spruta ner konkurrenten där bak extra mycket! Tyvärr kan jag inte skriva att jag körde ifrån honom men det kommer...
Men det finns ett problem, jag sprang i söndags vilket är lika med träningsvärk! Fast själva träningsvärken är inte problemet, den är underbar att känna igen, nej det som är problemet är att det kryper i benen till tusen - kan inte vara still!
I går var jag ute och hojade i skogen med Hampus och Magnus igen. Frågan var om jag skulle vara i bättre form denna gång och undgå förnedring? Magnus som kan skogarna runt Hovslätt och Norrahammar utantill styrde upp oss i en brant, slingrig och lång backe i skogen. Det var alltså upp till bevis direkt! Plötsligt fanns "det" där. Den där härliga känslan som jag får när jag klättrar. Okej jag befinner mig inte i någon vidare form men känslan har hittat tillbaka - det gör inte bara ont längre!
Lera, lera, lera och ännu mera lera! Allt regn som kommit de senaste veckorna gjorde så vi såg ut som crossåkare som kört Novemberkåsan. När sedan den tysta maktkampen mellan mig och Hampus tog fart gällde det att ta snabbaste vägen - full fräs genom leran alltså, gärna för att spruta ner konkurrenten där bak extra mycket! Tyvärr kan jag inte skriva att jag körde ifrån honom men det kommer...
Microsoft krånglar
När jag skulle logga in på min mail nu på morgonen var det tvärstopp. Det gick inte och istället dök följande felmeddelande upp framför ögonen!
Jag blir handikappad utan min mail! Microsoft visa att ni kan göra något bra nu då och fixa problemet illa kvickt! Fast det är klart, jag kan ju inte förvänta mig under... Tur att jag kan lita på Apple! Ska jag byta till gmail?
Någon där ute som har erfarenhet av googles mail?
"Windows Live-tjänsten eller -funktionen som du försöker komma åt är inte tillgänglig för tillfället. Våra tekniker känner till problemet och arbetar för att lösa det. Försök igen senare."
Jag blir handikappad utan min mail! Microsoft visa att ni kan göra något bra nu då och fixa problemet illa kvickt! Fast det är klart, jag kan ju inte förvänta mig under... Tur att jag kan lita på Apple! Ska jag byta till gmail?
Någon där ute som har erfarenhet av googles mail?
Avklädd uppför
Kroppen skrek ut sin frustration. Bröstet sprängde, syran i benen kom krypandes och blodsmaken i munnen kom för en bra stund sedan. Och jag hade precis börjat träningen, befann mig på asfalten med en stor vägg framför mig som är gjord av luft - satans motvind! Skulle det vara bra för?
Jag längtade till skogen. Med mig var Hampus (före detta juniorcyklist med etappseger på U6 Cycle Tour, men som nu lever livet med sena nätter och massa öl) och Magnus (skidåkare som hittat sin plats på cykeln för att stinna adrenalinbehovet under sommaren).
Innan vi nådde skogen styrde Magnus oss upp i en backe, som jag aldrig kört i tidigare, den var äckligt brant - minst som Norra Klevaliden, dock inte lika lång. Tur det! I normala fall brukar jag jubla över alla branta backar, det är då jag ställer av de andra och kan vänta med ett leende på toppen. Så var det inte i går. Jag är sämst!
Istället för att få stå på toppen och titta ner på när de andra sliter var det jag som blev avställd i branten och knappt orkade upp. Då bestämde jag mig. Nu ska det bli struktur på min träning igen. Jag ska tillbaka i form och kanske tävla (allt beror på mitt cp-knä!).
När vi kom in i skogen började min kropp äntligen kännas bättre och jag kunde njuta av att cykla. Lungor och ben började svara på hjärnans direktiv och det blev en trevlig skogstur trots att min heder flög all världens väg i den där asfaltsbranten - svårt att acceptera! Men jag fick min revansch i skogen när vi kom till en riktigt brant stig där både Magnus och Hampus tvingades sätta ner fötterna. Jag flög upp och kunde vinna tillbaka lite av min heder och bäst av allt, jag fick kolla ner på när Hampus slet!
För att summera gårdagens träningsrunda: Jag är i sämsta formen jag någonsin varit i och det blir en lång väg tillbaka. I går inleddes återtåget mot formen!
Ciao
Mattias
Jag längtade till skogen. Med mig var Hampus (före detta juniorcyklist med etappseger på U6 Cycle Tour, men som nu lever livet med sena nätter och massa öl) och Magnus (skidåkare som hittat sin plats på cykeln för att stinna adrenalinbehovet under sommaren).
Innan vi nådde skogen styrde Magnus oss upp i en backe, som jag aldrig kört i tidigare, den var äckligt brant - minst som Norra Klevaliden, dock inte lika lång. Tur det! I normala fall brukar jag jubla över alla branta backar, det är då jag ställer av de andra och kan vänta med ett leende på toppen. Så var det inte i går. Jag är sämst!
Istället för att få stå på toppen och titta ner på när de andra sliter var det jag som blev avställd i branten och knappt orkade upp. Då bestämde jag mig. Nu ska det bli struktur på min träning igen. Jag ska tillbaka i form och kanske tävla (allt beror på mitt cp-knä!).
När vi kom in i skogen började min kropp äntligen kännas bättre och jag kunde njuta av att cykla. Lungor och ben började svara på hjärnans direktiv och det blev en trevlig skogstur trots att min heder flög all världens väg i den där asfaltsbranten - svårt att acceptera! Men jag fick min revansch i skogen när vi kom till en riktigt brant stig där både Magnus och Hampus tvingades sätta ner fötterna. Jag flög upp och kunde vinna tillbaka lite av min heder och bäst av allt, jag fick kolla ner på när Hampus slet!
För att summera gårdagens träningsrunda: Jag är i sämsta formen jag någonsin varit i och det blir en lång väg tillbaka. I går inleddes återtåget mot formen!
Ciao
Mattias
